måndag, februari 14, 2011

Känsloparasit eller projektioner

Ibland flyter orden bara omkring i mitt huvud, redo att bli formulerade. De vill beskriva allt jag tar in, kanske därför jag stängde av känselspröten och gömde mig bakom kemikalier. För det är så förbannat mycket obeskrivbar poesi överallt. Så mycket skönhet, hur kliché det än låter.

Det är då stressen kommer, för jag kan inte bara låta det vara och sen försvinna. Slösas på mig som enda åskådare. Jag vill fånga varenda liten känsla och nyans och dela med mig till alla. Känner alla så eller är det bara jag som inte lyckas känna mening i en känsla om jag inte kan låta andra uppleva den? Strävar alltid efter den där känslosymbiosen där jag tillslut kan slappna av för jag vet att stunden inte är förgäves när någon annan känner som jag gör. Validerad kanske. Alla hjärtans dag idag ja och jag känner bara den här tomheten igen som förhoppningsvis snart förbyts mot vilken känsla som helst nästa person delar med mig.

Inga kommentarer:

 
  • src="http://www.bloggtoppen.se/tracker.php?do=in&id=52527"